Sanningens ögonblick

Hade mest solsting och mådde allmänt piss igår när jag kom hem efter en omtumlande dag. Läste lite i min bok, åt mat och väntade på att Tocke skulle komma med flyttkartonger åt mig, vilket han gjorde som bestämt. Mmmhm.

Lunchen på Jonnas jobb igår var riktigt god! Jag rekommenderar alla lulebor att käka salladsbuffén på BO's. Sen fördrev jag lite tid på stan i väntan på att Jonna skulle sluta jobba och när hon väl gjorde de satte vi oss på en bänk uppe på torget. Ah där vid godisbaren eller vad de nu heter. Jag gnällde och var lack som tusan. Självklart kommer det fram en telefonförsäljare och börjar gojja. Alltid lika populärt i mina ögon, inte. Och eftersom jag var på mitt sämsta humör blev de hela rätt komiskt. De slutar i princip med att han raggar på mig och jag har fått veta massa personliga saker om honom och han har frågat ut mig om inte ännu mer personliga stuffs. De visade sig iaf att han var från Sthlm och uppvuxen i Solna på Framnäsbacken. Tror vi dog lite båda två för det var ju rätt komiskt att vi bott grannar. Dvs, när jag bodde i Sthlm. Han hade även knegat på Grönan, hallå! Hur jävla stor är chansen? Skruvat som tusan alltihopa men inte fick han sälja något abonemang åt mig inte, hah!

Efter de släpade vi oss med trötta steg till Roasters. De fina vädret övergick mer eller mindre till storm men till slut kom Tocke och bjöd oss på kaffe och då kändes allt lite bättre. Kaffe plus en filt plus goda råd! Aaah. Vetesjutton vare var med mig igår, men nåt konstigt. Blev sittandes några timmar och sen gick vi en stund på stan men jag köpte inget. Jag menar verkligen, INGET. Då förstår ni att de var nåt som inte stod helt rätt till igår.

Men idag, jag vet inte. Jag är så trött och snurrig och vill helst bara sova. Sova sova sova. Men nej, nu ska jag iväg och jobba. Åh, idag.. trots att solen skiner vill jag bara ligga inomhus. SNÄLLA!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0