Ibland måste man ha tråkigt, tydligen.
Sitter nedsjunken här framför burken och slösurfar med hakan i handen. Mamma kommer in och frågar om jag håller på att somna och jag svarar nej, jag är bara sjukt uttråkad. Då säger hon att problemet med mig är att jag alltid måste ha sällskap, eller vara sysselsatt med något. Då undrar jag, är det ett problem? Visserligen är det möjligt, men jag behöver faktist inte ha sällskap helatiden. Men gärna något att göra. Ikväll ska väl alla se på fotboll i guess? Jag fick någon galen idé tidigare idag när jag var tvungen att gå från jobbet till Coops kundtjänst för att växla pengar. Fick liksom en liten lust att tipsa på lagen, herregud! Jag har ingen aning om varför, mest kanske för att vi springer omkring i Sverigetröjor och blåa kepsar på jobbet och alla talar om fotboll. Jag vann ju faktist en gång på hockey när min pappa och jag tipsade. Tjiii fick han! Och påtal om min pappa kom jag nu på att jag ska till stugan i helgen. Men, vädret verkar sabba de mesta just nu. Såhär var det iaf tänkt. På fredag, brännboll mot Max huvudkontor och lördag klockan nollsju buss mot Piteå där pappa och familjen skulle plocka upp mig. Men, helt plötsligt ska ingen på brännbollen och det ska vara pissväder i helg. Då resonerar jag såhär: kul att dra iväg själv på fredagen, nej? Kul att sitta i en sommarstuga när det regnar? Nej nej och åter nej. Så nu vet jag inte alls hur min helg kommer se ut. Jag vet bara att ledigheten kommer sitta fint som snus! Och bara för att jag inte har något att pyssla med ikväll går jag inte under, jag lovar. Nästan.